I det här numret publicerar vi ett sammandrag av en originalstudie om ett allvarligt folkhälsoproblem.

Leversvikt.

Enligt studien beror vart femte dödsfall bland män i arbetsför ålder på en sjukdom i detta kroppens största inre organ och körtel. Dödligheten i leversjukdomar har fördubblats på femtio år och har åter börjat öka efter kulmen 2017.

Samtidigt har dödligheten i andra folksjukdomar minskat.

Denna gång duger inte åldrande befolkning som förklaring. Studien är åldersstandardiserad. Dessutom är dödsfallen flest bland personer i arbetsför ålder.

Leversjukdomar orsakar fler förlorade levnadsår i arbetsför ålder än ischemiska hjärtsjukdomar, stroke eller lungcancer.

Sjukdomsbördan är med andra ord betydande.

Huvudorsaken till de allt vanligare leversjukdomarna bland bägge könen är enligt forskarna alkohol. Alkoholsjukdomarnas andel av dödsfallen på grund av leversjukdom är högre hos oss än i övriga Västeuropa.

Studien har vissa brister på grund av skillnader i statistikföring, och sambandet mellan alkohol och leversjukdomar är inte rätlinjigt. Cirros orsakas också av åtminstone övervikt, diabetes, rökning och genetiskt arv.

Hos oss är det dock alkoholen som släcker liv. Överkonsumtion av alkohol höjer dödligheten i leversjukdomar med koefficienten 3,7. För överviktiga storkonsumenter växer riskan till det 9,5-faldiga (1).

Regeringens planer på att tillåta starkare alkoholdrycker i matbutikerna är därför oroväckande. Den högsta alkoholhalten stiger i så fall från 5,5 till 8 procent.

Förra gången, år 2018, steg den från 4,8 till 5,5 procent. Till en början steg konsumtionen något för att sedan åter sjunka. De alkoholrelaterade dödsfallen ökade, eftersom storkonsumenterna började dricka mer (2).

Nu kommer lättviner, starka ciderdrycker och nya alkoholblandningar till butikerna. De kan bli populära bland såväl storkonsumenter som dem som dricker måttligare.

Eller så blir de inte, det är svårt att förutspå.

I alla händelser ger dock grafen på sidan 1511 en krass bild av dödligheten i folksjukdomar. Någonting måste göras.

De kostnadseffektivaste medlen är politiska. Forskningsdata om detta har samlats in av OECD och WHO (3). Beskattning, reglerad tillgång och begränsningar i reklamen fungerar.

En god nyhet är att de som hotas av cirros kan identifieras.

Den riskräknare som tagits fram i Finland bygger på ålder, kön, alkoholbruk, diabetes, rökning samt förhållandet mellan midje- och höftmått.

Vid större risk är bedömning av leverfibros och riskminskande interventioner motiverade.

Nya läkemedel mot leversjukdomar kanske introduceras, men då rentav 80 procent av alla överviktiga – cirka en miljon vuxna – har fettlever (4) samtidigt som alkoholen görs lättillgängligare kan vi inte vänta.

Det är dags för nationen att vakna upp.