Lehti 16: Liitto toi­mii 16/1992 vsk 47 s. 1599

Styrelsebeslut

Lars-Einar Floman

Läkarförbundets styrelse sammanträdde den 8 maj för behandla bl.a. följande ärenden.

Instruktionsreformerna

En omfattande förnyelse av hälso- och sjukvårdsinrättningarnas instruktioner pågår för närvarande. Bakgrunden är övergången till resultatstyrning samt den sammanslagning av social- och hälsovårdsväsendet som planeras i många kommuner. Det har visat sig att så gott som alla sjukvårdsdistrikt håller på att införa resultatstyrning eller planerar detta. Då centrala reglementen inte längre gäller håller förvaltningsmodellerna på att utvecklas i olika riktningar. Styrelsen beslöt ge hälsopolitiska utskottet i uppdrag att göra en översyn av och justera förbundets tidigare ställningstaganden till sammanslagning av social- och hälsovårdsväsendet samt till förvaltningen av den specialiserade vården.

Yrkesutövning inom hälso- och sjukvården

Styrelsen fastställde förbundets utlåtande om det betänkande som avgetts av kommissionen för utövning av yrken inom hälso- och sjukvården. Kommissionen föreslår en tredelning av yrkes-grupperna i sådana som skall legitimeras, sådana som skall registreras och sådana som inte behöver registreras. Kommissionen föreslår också att legitimationsförfarandet utsträcks till flere yrkesgrupper än tidigare.

Förbundet konstaterar i sitt utlåtande att endast de yrkesgrupper som har lagstadgade förpliktelser eller särskilda uppgifter borde omfattas av ett legitimationsförfarande. Den legitimering för olika verksamheter som kommissionen föreslår är enligt förbundets uppfattning ägnad att urvattna riktlinjerna och är i praktiken onödig. Registreringen erbjuder en tillräcklig grund för övervakningen av olika yrkesutövare. Förbundet anser att de stadganden som gäller läkarna borde kompletteras med en karakteristik av läkararbetet för att klarlägga gränsen mellan legal och illegal utövning av läkaryrket.

Den europeiska läkararbetsmarknaden

Sysselsättningspolitiska utskottet har gjort en utredning av hur integrationsutvecklingen i Europa kan tänkas påverka sysselsättningsläget för hälso- och sjukvårdspersonalen i vårt land. Finländska läkares utbildning och kompetens har redan tidigare varit erkänd i Europa. De viktigaste för- ändrigen som EG-direktiven nu medför i vårt utbildningssystem är kravet på den tvååriga särskilda utbildningen för allmänpraktiserande läkare. På grund av att läkararbetslöshet förekommer i stora delar av Europa kan vi inte räkna med att finländska läkare i framtiden skulle flytta till EES-länderna i betydligt större utsträckning än hittills. De danska erfarenheterna visar å andra sidan att vi inte heller kan vänta oss någon betydande läkarinvandring till Norden frå@07 = n det övriga Europa.

UEMS specialitetsnämnder

Den europeiska sjukhusläkarunionen UEMS planerar att grunda särskilda specialitetsnämnder (European Boards). Förbundet har inbegärt utlåtanden om planerna av de riksomfattande underavdelningarna och specialistföreningarna. I utlåtandena betonas att Finland borde delta i de europeiska specialitetsnämndernas verksamhet. Särskild uppmärksamhet borde fästas vid de kvalitetskrav som gäller för specialistutbildningen i Europa och vid att försöka bevara det finländska specialistsystemet vid sidan av det europeiska.

Kvalitetssäkring i hälso- och sjukvården

Styrelsen fick en rapport om det seminarium om kvalitetssäkring som förbundet arrangerade i slutet av april med inbjudna deltagare bl.a. från hälso- och sjukvårdsorganisationer, -myndigheter och -inrättningar. Läkarförbundet strävar efter att i samarbete med dessa instanser grunda ett kvalitessäkringsbolag. Målet är att utveckla kvalitetskriterierna i hälso- och sjukvården samt att insamla uppgifter om dem och höja kvaliteten i vården.

Handläggningen av frågor på mentalvårdsområdet

Förbundets underavdelning Finlands psykiatrer och barnpsykiatrer har föreslagit att styrelsen skulle tillsätta ett mentalvårdsutskott eller ett motsvarande organ för att bereda förbundets ställningstaganden i frågor som gäller mentalvård och psykisk hälsovård och ta sig an intressebevakningen för de läkargrupper som arbetar på området. Styrelsen ansåg det emellertid inte motiverat att grunda ett särskilt utskott utan menade att de nämnda uppgifterna hör till underavdelningens ansvarsområde.

Fullmäktiges vårmöte

Läkarutbildningens volym och förbundets planerade hotell- och kurscentrum i Sibbo hörde till de frågor som diskuterades livligast vid Läkarförbundets fullmäktigemöte i Läkarhuset den 8-9 maj. De nyvalda fullmäktigeledamöterna sammanträdde nu för första gången och valde Terttuliisa Ahokas, specialläkare vid hälsocentralen i Helsingfors, till ny fullmäktigeordförande. Till fullmäktiges vice ordförande valdes avdelningsläkare Ari Palomäki från Tavastehus. Fullmäktige godkände förbundets bokslut för år 1991 och styrelsens verksamhetsberättelse.

Lue myös

Förbundets ordförande Kale Juva redogjorde för förbundets verksamhet under den senaste tiden. Beträffande läkarnas sysselsättning konstaterade han att situationen försämrats snabbt under det gångna året. I slutet av april hade ett hundratal arbetslösa läkare anmält sig till läkarnas arbetslöshetskassa. Också de mest optimistiska prognoserna visar i dagens läge att arbetslösheten bland läkarna kommer att växa åtminstone fram till sekelskiftet.

I diskussionen betonades kraftigt att intagningen till de medicinska fakulteterna nu måste minskas till 350 nya studerande årligen under de närmaste tio åren. Minskningen får dock inte genomföras så att någon av fakulteterna läggs ner, utan de resurser som frigörs borde användas för att utveckla specia-listutbildningen.

Förbundet fick erkännande för de åtgärder som vidtagits i syfte att underlätta sysselssättningen i synnerhet för de yngre läkarna. Förbundet har i denna fråga vänt sig till sjukhusens och hälsocentralernas chefläkare för att fästa uppmärksamhet vid de yngre läkarnas försvårade sysselsättningsläge och de verkningar detta kommer att ha med avseende på vidareutbild-ningen.

Förbundets byggprojekt som omfattar ett hotell- och kurscentrum vid Sibbo ås utlopp i Sibboviken gav upphov till en livlig och kritisk debatt. För närvarande har byggandet avbrutits på grund av att bygg- och hotellföretaget Penttilä drabbats av finasieringssvårigheter som en följd av lågkonjunkturen och åtstramningen på kreditmarknaden. Fullmäktige beslöt att vid behov sammanträda på nytt för att ta ställning till hur projektet skall fortsättas för den händelse Penttilä-bolagen inte kan fullfölja byggkontraktet.

Lääkäriliitto Fimnet Lääkärilehti Potilaanlaakarilehti Lääkäripäivät Lääkärikompassi Erikoisalani Lääkäri 2030