76155 osumaa

Havaintoja lääkärilakosta I: Onko nykylakkojen dynamiikka muuttunut?

Perinteinen työmarkkina-ajattelu lähtee siitä, että tuotantoelämän kannalta keskeinen ammattiryhmä on työtaistelutilanteessa vahvoilla lakon taloudellisten seurausten johdosta. Lääkärien lakko toteutettiin avainryhmälakkona, joka oli vain kahdessa sairaalassa jatkuva, muissa jaksotettu 2-3 viikon kestoisiksi lakossa-työssä-jaksoiksi. Näin organisoidun lakon rahalliset menetykset ovat sekä työnantajalle että lakkojärjestölle totaalilakkoon verrattuna olennaisesti vähäisemmät. Niistä muodostuu hyvin hitaasti riitaosapuolia sovintoon ajava tekijä. Lääkäriliiton edellinen puheenjohtaja Kati Myllymäki totesi, että tällä järjestelyllä lääkärit voivat lakkoilla tarvittaessa tuomiopäivään asti. Epäillä sopii, tekivätkö esimerkiksi nyt taloudenhoidossaan tiukimmille joutuneet HUS ja Oulun yliopistosairaala ahdinkonsa lopettamiseksi ensimmäistäkään sopuun painostavaa aloitetta niitä riidan sovittelussa edustaneelle KT:lle. Taloudellisen pakon puuttuessa lakko pitkittyy, ja sen kehityskulkuun alkavat vaikuttaa ratkaisevasti monet muut tekijät kuin ne, jotka kypsyttivät perinteiset lakkoilijat sopimuksiin.

Taito Pekkarinen

Reflexioner om läkarstrejken I: Har dagens strejker en ny dynamik?

Enligt ett vedertaget sätt att resonera på arbetsmarknaden har en yrkesgrupp som är viktig för en produktionsprocess en stark ställning i en arbetskonflikt eftersom denna har så påtagliga ekonomiska konsekvenser. Läkarstrejken genomfördes som en nyckelgruppstrejk som fortgick utan avbrott endast vid två sjukhus medan den vid övriga berörda arbetsplatser var uppdelad i två-tre veckors strejk- respektive arbetsperioder. Jämfört med en total strejk medför en på det här sättet organiserad arbetsstrid betydligt mindre ekonomiska förluster både för arbetsgivaren och den strejkande organisationen. Ekonomiska faktorer verkar då mycket långsamt på de stridande parterna för att driva fram en förlikning. Läkarförbundets föregående ordförande Kati Myllymäki har konstaterat att med en sådan uppläggning av konflikten kan läkarna strejka till domedag om det visar sig nödvändigt. Det är också tvivel underkastat om t.ex. de sjukhus som nu drabbades hårdast av strejken ekonomiskt, HNS och universitetssjukhuset i Uleåborg, någonsin tog kontakt med Kommunala arbetsmarknadsverket för att påskynda en förlikning som hade lindrat deras ekonomiska nödläge. Då det ekonomiska tvånget att avsluta en strejk saknas drar den ut på tiden och den påverkas betydligt mer av andra faktorer än sådana som vanligen får den strejkande parten att acceptera ett avtal.

Taito Pekkarinen

Onko näyttöön perustuva lääketiede unohtanut potilaan?

Näyttöön perustuva lääketiede on vuosikymmenen aikana varttunut lääketieteen painavimmaksi paradigmaksi. Tässä Lääkärilehden numerossa esitellään ansiokas katsaus näyttöön perustuvasta sydämen vajaatoiminnan hoidosta (1). Uudet tuulet puhaltavat aina myös vastaisesti, joskus kylmästi ja pohjoisesta. Vastatuuleen tarpojat näkevät uuden lääketieteen vain keskiarvojen, ahtaasti määriteltyjen tutkittavien potilaiden ja täsmällisesti mitattavien löydösten elitisminä: ymmärtävää lääkärin työtä nujertavana, tautikeskeisenä yliopistoväen keittokirjana (2,3,4). Palvooko nykylääketiede liikaa tilastoja, satunnaistettuja tutkimuksia, kvantitatiivisia näyttöjä - onko omailmeinen potilas unohtunut?

Pekka Leinonen

Lääkäriliitto Fimnet Lääkärilehti Potilaanlaakarilehti Lääkäripäivät Lääkärikompassi Erikoisalani Lääkäri 2030